Åh så fint allt blev till slut ändå. Årets gallerihelg är till ända och jag känner mej oerhört nöjd med allt. Här följer några snabba bilder innan jag slarvar bort dem...har en tendens till att fummeltrycka bort bilder. Skyller på nervskador eller nåt. Först ut årets magnet:
Inser för sent att jag verkligen sabbat hela tavlan och att det nu inte är ngn annan återvändå än att måla om hela klabbet. Med vetskapen om att tiden är oerhört knapp. Och jag kan inte måla som tidigare. Handen somnar och blir kall och jag livrädd för att få lymfödem och upp o börjar veva med armen och spiller ut och kladdar på soffan och på armen och på handen och att få målarfärg på handen kan ju med leda till lymfödem o paniktvätta o spilla mer. Jag är verkligen en klantig och klibbig människa. Alla mina kläder är det spill o färg på. Men iaf. Nu till det roliga. Jag tror ändå det kommer bli svinsnyggt och att jag kommer klara det. För jag har målat så länge så jag vet liksom bara vet att jag kommer fixa det. Så det så. På att igen imorgon. Före och efter jobbet och mellan tvättarna osv och så onsdag med samma sak. Hej o hå. (På torsdag hänger vi konsten direkt efter jobbet och på fredag är det...vernissage 18-22. Så snabbt allt går.)
Mycket snart är det dax. Jag har en HEL del kvar att göra men även en rätt bra översikt över vad jag behöver göra för att lyckas ro det hela i land. Kommer fixa det. På något småslarvigt vis. Och vet ni, jag blev så glad när jag hittade en av mina barndoms favoritböcker imorse. Om den vresiga krabban Konrad. Blev inspirerad till att pillmåla och fixa mer med min lilla spegelbelysta by. Se nedan och kom på vernissage om 2 veckor. Vetja.
