Inser för sent att jag verkligen sabbat hela tavlan och att det nu inte är ngn annan återvändå än att måla om hela klabbet. Med vetskapen om att tiden är oerhört knapp. Och jag kan inte måla som tidigare. Handen somnar och blir kall och jag livrädd för att få lymfödem och upp o börjar veva med armen och spiller ut och kladdar på soffan och på armen och på handen och att få målarfärg på handen kan ju med leda till lymfödem o paniktvätta o spilla mer. Jag är verkligen en klantig och klibbig människa. Alla mina kläder är det spill o färg på. Men iaf. Nu till det roliga. Jag tror ändå det kommer bli svinsnyggt och att jag kommer klara det. För jag har målat så länge så jag vet liksom bara vet att jag kommer fixa det. Så det så. På att igen imorgon. Före och efter jobbet och mellan tvättarna osv och så onsdag med samma sak. Hej o hå. (På torsdag hänger vi konsten direkt efter jobbet och på fredag är det...vernissage 18-22. Så snabbt allt går.)
Och jo det är en blinkning till denna gamla godingen. Lyssnade btw på soundtracket igen. Oerhört suggestivt. Mycket inspirerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar