Japp. Och där vart vi helt plötsligt ute i öknen. Hur skall detta sluta? Vad jag har kommit på igen är att det är värdelöst med att bara ha fond bakåt. Detta gör att jag bara kan filma framifrån. Blir trist. Peppad på att filma slutscenen snart. Kanske imorgon. Den skall äga rum ute i den STORA världen har jag tänk. Kanske vid kanalen nära Malmö hus där. En liten sjösättning har jag i tankarna.
Annars läser jag vidare litteratur och har nu läst smarta texter om hur man gör för att få bra flyt i klippningen. Bland annat är tipset att man åtminstone skall ha vinklat kameran 30 grader när man byter bild. Detta för att minska förvirring och desorientering i den mediala verkligheten. Och Jo, tack detta har jag redan kommit på själv genom att göra just detta felet ett par gånger.
Mitt manusmässiga problem är, när ska vår huvudkaraktär egentligen träffa några kamrater att umgås med? Och hur skall dessa då träffas på? tänkte att någon kanske kunde lifta sig in i handlingen, men se sen fick inte någon mer plats brevid i förarsätet så isånnafall måste bagaget förloras på något vis först så att baksätet blir tomt..Hmm. Jag tänker vidare. Men nu först är det ju valborg. Dax även för mig att gå ut i den verkliga stora världen.
Idag har jag lite snabbt byggt upp en ökenscen. Vet inte hur det gick rent bildmässigt. Kände mig trött och lite oinspirerad. Men hinner inte kolla resultatet nu. Men typ så här var det.
Det är helg. Jag jobbar och hinner inte göra film. Men jag har hunnit göra saker i trolldeg samt skissat ökenbakgrund, och detta resulterar i att vi antagligen kommer hamna i Egypten. Förr eller senare.
Bonus numero ett är att ni får en tjuvlyssning från vår replokal när vi jammar ljudmattor som jag kan tänkas kunna användas i filmen. Denna med temat. "åka bil".
Innan vi får följa med in till sovrummet besöker vi badrummet.
Det är svårt att komma på hur man gör drömscenen tydlig. Nu ngt hopkok av effekter.
Känner mig lite osäker här. Känner mig även lite osäker på ifall vissa partier är för långa och övertydliga. Men allt finlir får vänta till slutet och ljudläggning - som kommer ske ganska snart eftersom jag är under tidspress i och med att det är en skoluppgift. OCH..Hur allt kommer att sluta rent manusmässigt, det vete gudarna just nu. Det enda jag vet säkert är att jag bör säkerhetskopiera minutiöst eftersom min utrustning här hemma är mycket labil. Det gör att det ibland inte är lika roligt att grovklippa som det borde vara. Nåväl. Tååååålamoood.
Idag har jag byggt ett litet sovrum i kulörta färger. Titta vad stor jag är jämte min skapelse!
Idag har jag gått vidare i mitt lärande och tänjande av kunskapsgränser. Bland annat har min huvudkaraktär både bläddrat i bok, hållit i kamera, packat och en massa annat..ja skrivet poesi till på köpet. Några sekunder bara men en liten förcheck på detta med skrivandet. Lim, tejp och ståltråd är mina vanligaste medel här..men skrivandet var ju bara att förbereda i förväg och sen till att sitta och byta ut lapparna framför med. Det svåra här är alltid att inte ha ner något annat. Därav har jag börjat limma allt typ.
Lite backstagebilder från igår. Titta vad rörigt jag har det! Och ja jag är på golvet så långt från fönstrena som möjligt (vill inte blanda ljus) och för att jag ska kunna använda alla mina superstarka magneter tillsammans med den fina dörren bakom mig här.
Växlar mellan två kameror. Min lilla canon är bäst för närbilder för att den är så liten rent faktiskt.
Antingen kommer fjärilen på håll inleda eller alternativt avsluta strandsekvenserna jag spelat in idag, som i sin tur kanske blir drömsekvenser..nåväl..Först kom jag på, JA, jag kan ju hålla i ståltråd så syns magiskt nog ej min hand, sen efter detta överträffade jag mig själv i smarthet och kom fram till att även vingarna ju borde röra på sig, inte bara fjärilen liksom..så here we go. Fast i sista bildrutan gick vingarna sönder, eller hela fjärilen faktiskt. Rest in peace. Madame Butterfly.
Här ser vi lite av lek och plaskdelen.
När jag ändå hade byggt mig en insjö så kunde jag ju hitta på några scener till med liknande scenografi.
Nu har jag kommit på att jag ju även kan röra på statisterna runtikring. Titta vad levande och verkligt allt blir. Jag behöver ju dock fortfarande öva på det tålamod som verkar behövas för att göra snygga och mjuka in och utzoomningar.
Bilturen börjar hursomhaver i vinterstämning. Funderar på att göra en lång sekvens
med karga landskap som susar förbi innan det är dags för fårklappning. Här har vi då lite av den försiktiga starten.
Hopp in i bilen, och så iväg!
Det blir nog lite knasigt också när jag kör bilen åt olika håll..kanske borde man nöjja sig med att köra åt ett av hållen..hmm...vilket är mest naturligt? åt höger kanske? Går nog lite långsamt med ser jag nu...jäklans vad mycket det är att tänka på hela tiden.
När vi repade med bandet, aka filmens ljudläggningsmaskin, igår så började vi känna på att spela grejjor med olika scener typ "djungel", beach", och sånt i tankarna. Det hela lät fantastiskt på något vis och utefter att vi jobbade med detta började mina tankar om filmen klarna. Kanske blir det lite av en handling ändån. Fast på ett tematiskt.vis angående sökande efter den där känslan av helhet som jag då vill undersöka i periferin av detta projektet. Handling so far är iof mest: Någon ligger hemma i sitt badrum och badar badkar. Denna någon börjar drömma sig bort till skojjigare badmiljöer och beger sig sedan styrkt av dessa drömmar ut på en resa genom världen i jakt på lyckan. Hört den innan typ? jo kan tyckas. Men ändå..Så idag har jag alltså bygget ett badrum och bestämt mig för en huvudkaraktär som får spela ensammen till en början ivartfall.
Den valda huvudkaraktären har ni kanske mött innan.
Här kan ni titta på en liten snutt jag bara satt ihop lite hastigt här nu:
Jag har även börjat leka lite med de första bilscenerna som skall följa någonstans efter badrumsscenerna.
Den här är en jättekort snutt då va.
Och en liten smygkik på den scenen...
Japp. Och så vidare. Hade jag bara mer tid hade det hela kunnat bli rätt lyckat.
I helgen har jag haft besök och inte hunnit göra något mer med min kommande film än att leta rekvisita i en massa secondhandbutiker, vilket vi då ändå har gått i, jag och mitt besök Resultatet av detta är relativt fruktbart. Många små möbler och ett och annat fordon till mina skådespelare har jag funnit. Vad jag fortfarande har problem att finna är dock fonder. Dvs plancher eller dylikt med passande bakgrunder. Behöver exempelvis ett hav och hade gärna haft ett foto på detta. Men i värsta fall blir det till att måla eller bara ha ett blått tyg liksom..Nåväl. Det står flera kassar med grejjor här hemma nu i väntan på att bli burna ner till studion vid tillfälle. Det är bra.
Skrev en lista nyss på vilka scener jag borde kunna göra på en rak arm sådär beroende av vilken rekvisita jag hitentills har funnit, och eftersom tiden och budgeten är knapp så blir det till att göra det som går utav dessa förutsättningar.
Hann inte ned till studion nu idag. Men jag har strykit lite ivartfall. En sådandär detalj som blir rätt viktig nere på plats för inspelning. Skrynklor i en för oss normal storlek blir enorma i det lilla formatet.
Nu skall jag läsa lite litteratur:
I övrigt har vi nu haft formatgenomgång i skolan och jag har hunnit sitta och testa en hel del med. Så jag tror att jag har någorlunda koll på de viktigaste nästan-standardvärdena i vår relativt standardlösa tid.
Okey. Så nästa test här hemma är ju alltså att försöka få ihop ett par sekunder film av stillbilderna jag tog igår. Nu har jag gjort det. Det gick inte snabbt. Jag svor ett par gånger. Den är fortfarande inte riktigt i rätt takt. Och självklart har jag inte tagit upp något ljud och därav är allt tyst och lugnt och fint. Håll till godo. Skratta gärna och har du något tips så berätta! Jag behöver alla tips och råd jag möjligen kan lura till mig.
Jag har börjat ana att min ena dator krachar för att stillbilderna är för stora och filerna blir för tunga när jag försöker göra film av dem...jag anar även en hel del om olika inställningar..samt att det kanske är så att Adobe After effects inte funkar som det ska på min dator. Istället har jag här bara lagt dem på rad med en bildvaraktighet här på 0.35 per sekund (vilket ju är lite för länge misstänker jag) i ngt som heter Windows Movie Maker och sedan fört ihop dem i Adobe Premier (jag verkar inte kunna arbeta direkt här i pga av en mängd olika anledningar.) för att se att jag kan få ut filer därifrån iallafall. Och det gick ju ivartfall rätt bra.
Annan dålig grej är att scenen är för liten för kamremanövreringar. Till vänster mot slutet skymtar man blandannat två häftstift som håller nere mattan allting utspelar sig på. Man skymtar även mitt finger i en sekvens..osv..Nybörjarmisstag deluxe.
.....Jag fortsätter lära mig. Titta nu går den snabbare. Detta var nog bättre än innan, va?
Snabbt inlägg innan jag skall till skolan. Igår kraschade både den ena och den andra datorn. (jag har två till mitt förfogande, både är ärvda av andra människor och således gamla, tunga och har sina små privata speciella problem) så det blev diskdefragmentering all night long. Vilken fest! Men nu är jag på att igen lite snabbt. Och inser mer och mer att jag måste nog bli bättre på programmen först innan jag fortsätter eller då främst After Effects som jag då tänkt att starta processen i, efter photoshoppande då, sen blir det Adobe premier för vidare klippning och ljudläggning. Om programmen nu håller och datorerna här hemma likaledes.
Många gånger har jag tackat youtube för dess rika innehåll av tutorials. Idag gör jag det igen. Hurra för youtube!
Denna våren läser jag en kurs som heter Experimentell Medieproduktion vid Malmö högskola, och efter tre delkurser är det dags för det sista individuella projektet som då den sista delkursen består av. Jag bestämde mej tidigt för att göre en Stop Motion film, och såhär löd min synopsis som jag skrev för en två månader sedan ( haha, och JA det är pretto och lite slarvigt på samma gång):
Synopsis
- Den enkla känslan av helhet
Den enkla
känslan av helhet är en åtta minuter lång poetisk kortfilm i
stopmotionteknik. Huvudrollena spelas av så kallade fingermonsters vilket har
ett avdramatiserat intryck på de filosofiska tankegångar som här berörs, emedan
våra hjältar rör sig framåt i deras egna alldeles speciella vardag. En bra
beskrivning hade kunnat vara Sagor för vuxna, ja, om det hela hade handlat om
berättelser, men det gör det ju ändå inte. Det är snarare scener tematiskt
staplade på varandra och det handlar om dej och mej, och om hur vi letar efter
något lätt abstrakt och helande i tillvaron (det som många kallar lycka men här
heter helhet), och sedan när vi ibland finner det.
Med hjälp av de färgglada
monstrena så byggs en könlös och relativt identitetslös värld upp, och det är
kanske i och med detta som man sedermera förknippar karaktärernas
handlingsmönster snarare med något allmänmänskligt än med någon speciell
människogrupp. Det djärva experimentet här ligger i att se om man kan hålla en
karaktär könslös och klasslös genom att ej använda en form som enligt fördomar
varken förknippas med det ena eller det andra. Blir det istället barnsligt då,
när en form av leksak användes? Det är frågan. Tanken är här att ljudets tyngd
samt karaktär ändå skall visa att detta helt klart inte riktar sig till en
barnpublik i första hand. Stilen snuddar ibland på att likna en Musikvideo, vilket
till viss del beror på den rytmiska klippningen och ljudets framåtdrivande
karaktär.
Fingermonstrena själva
har någon form av informationsfattiga och upppitchade röster vilket för
tankarna till cousin it från The Addams Family, eller då kanske ännu
enklare beskrivet som ljudet av ett gammalt analogt kasettband som spolas
framåt i realtid. Vi kan urskilja glädje och sorg, men inte så mycket mer än
det. Istället är det en form av datoriserad berättarröst som återger och
sammanlänkar scenerna fragmentariskt, på ett oväntat vackert ihopflätat språk.
Syftet rent praktiskt med
filmen är här att jag personligen vill generera kunskap inom
stopmotion-tekniken, samt att jag vill ha ett arbetsprov i form av en film att
addera till mitt portfoli. Jag vill även i liten skala, utan yttre
begränsningar testa olika kameravinklar, ljus samt ljudläggningar för att se
hur jag dramatiskt kan bygga upp en intressant skapelse som fångar
uppmärksamhet och intresset att se vidare och som här samtidigt ger åskådaren
ett stycke inspiration och motivation i tillvaron
Mitt främsta delmål är
att filmen skall sändas på svt, detta helst mellan ett samhällsinriktat program
eller ett konstmagasin av något slag, samt nyheterna någongång mellan sex och
tio på en vardagskväll. Detta eftersom jag helst av riktar mig till en en
tänkande och kulturintresserad publik, som redan har kommit en bit på vägen med
sig själva och sina funderingar. En publik som liksom de flesta ändock har ett
behov efter igenkänning och stimulans.
En stilmässig referens i
mitt skapande är: Tim Burtons
kortfilm Vincent.
På två månader hinner ju en del saker hända, och det jag främst har kommit på är att jag får bli glad om det blir ngt av det alls, detta eftersom jag både skall filma, klippa, arrangera musik, ljudlägga och sen få ihop det hela till utställningsformat och sen då även skriva en klassisk rapport knyten till litteratur och annan media. Detta till mitten av maj, och har man då en massa annat att göra med så blir tiden knapp. Så det är bara till att kasta sig in i det hela och starta projektet så fort som möjligt. Således stack jag ner till studion direkt efter konstrundeprojektet nu var klart och började med att lägga ut allt jag har att komma med än så länge i scenografiväg och statistväg på golvet...
Och göra backar för olika saker för att försöka skapa en liten gnutta ordningskänsla mitt i all kaos..
Sedan byggde jag ett par testmiljöer och startade med att ta teststillbilder..Vilket exempelvis blev såhär:
Så mycket man ska tänka på, ljus, matta, bakgrund, handling, rekvisita..men satan vad roligt det är!
Här någon annan bild från igår innan jag skall försöka klippa ihop de stillbildssekvenser som jag tagit idag efter att jag fått låna en stor mängd minimat i plast av en kamrat. Det hela blev en middag som urartar - men den får ni se först i nästa inlägg. Först det ena gula monstret i två olika miljöer fast med samma bakgrund.
Nu är ännu ett år avklarat och ännu en gång har jag återsett min man.
Lokalerna vi är i var ombyggda till det större och när vi skulle hänga våra verk blev det tvärtom mot vad jag hade förberett mig för, snarare en privat oro för att lokalerna skulle se för tomma ut istället för alltför men ändå härligt belamrade och nedtyngda.
Jag fick sprida ut mina grejjor och huujeda mig vad det kändes knapert i början...men sen vande man sig antar jag...
I år sålde jag en av mina tavlor för ett bra pris, dvs 1500 pix, så nu fick jag tillbaka pengarna för materialkostnad plus något litet extra i fickan. Man blir glad av röda prickar.
Såhär såg en del av mitt ut i år.
Det var ju alltså ett ljudverk skapat av Henrik Bjursell kopplat till mina tavlor. Det kan ni lyssna till här:
Första konstrundan som jag - den glad amatörkonstnären - var delaktig utställare i den autonoma lokalen konstkällaren var 2007 och då befann vi oss också mycket riktigt i en källare. (I Kivik)
Då ställde jag ut analogt framtagna svartvita foton som jag försett med text (Antingen direkt bakom aktören i fotot eller efteråt med hjälp av små klistermärken fastsatta på fotopappret medan det belystes) och sedermera badat i kaffe för att få den för mitt projekt rätta varma men ändå solkiga tonen på det hela.
Ett ypperligt exempel på en dålig dokumentationsbild.
Några närbilder på dessa tagna innan hemma på kammaren.
Just ja. Så hade jag en tavla med. Den var egentligen lite av ett skämt. Detta eftersom den egentligen bara var en övermålning av ett tidigare motiv och ingen aktiv process. Men den gick hem som modern konst och folk bjöd på den konstigt nog.
Andras konst detta året:
Vår parkeringsplats utanför oss samt färgaffären Auro norden, mycket förnämligt placerad utefter Kristianstadsvägen - även kallad Kiviks stora väg.
Senare år då? Ja då flyttade vi raskt upp till lokaler på markplan i samma hus, och 2009 såg det ut såhär:
Här ser man mina alster lite på håll. En mix av tavlor samt foton. Denna gång med tanken att sälja och då med metoden att göra fotonen så gångbara till den allmänna smaken jag kunde utan att släppa min egna smak. Detta lyckades och fyra av verken såldes till olika människor.
Några av mina foton i närbild. (utan inbördes ordning eller förklaring)
Och en av mina tavlor såg ut såhär. Den blev såld. Det är jätteroligt och otroligt synd på samma gång eftersom jag själv gillar den otroligt mycket.
Vädret var lyckat.
Andra utställare och deras verk.
Det är Stigs lokal vi är i. Han är möbelsnickare och detta är hans dotter Linda. Detta är själva navet i konstkällarhjulet.
Temat för året var "Utanför ramarna". Här viker vi foldrar.
En trevlig och social procedur att göra i väntan på gäster.
Lindas tre tavlor i bakgrunden och fredriks, bland tanter otroligt populära ljushållare i form av blad, i förgrunden. Det blonderade håret är självklart Henriks. Ytterligare en del av navet.
Året 2010 var temat "Hybris" och det hade jag på sätt och vis anammat själv med för jag byggde mig nämligen en egen man hemma i köket. Mitt första arbete i papier-macher sedan jag var liten och mamma var den huvudsakliga konstnären till detta och jag och syrran de som väl säkert var motorn till det hela. Kroppen är byggd kring en golvlampeställning, huvudet av en ballong och det lagda håret har fått stöd av toalettpappersrullar. I övrigt är ingredienserna en tre månaders gratisprenumeration på sydsvenskan och en blandning av lim till vissa partier och annars en uppkokad röra av potatismjöl, vatten och socker.
Gha. Kladdigt. Vad håller jag egentligen på med? frågade jag mig själv ett par gånger under vägen.
Jag hade under hela arbetets gång alltid nära till kaffebryggaren. Detta eftersom jag var i mitt eget kök. Smidigt. Men jag åt oxå väldigt mycket lim ofrivilligt här ett slag tror jag. För det var lim och papper överallt där ett slag.
Detta året regnade det och såhär hade vi det i lokalen på söndagen i brist på gäster.
Fler bilder från helgen.
Stolt kvinna med sin egenskapta man.
Hans välsvarvade bakparti.
Vi säljer egentillverkade magneter med våra konstmotiv. Dessa brukar sälja bra.
The real live mexican.
Årets tema.
Linda hade detta året utfört en mängd råttor på rad.
Amalias alster.
Susannes.
Mina. Förutom mannen då så valde jag även att ha med både en tavla (där jag målat in mig själv mellan pj harvey samt alison mosshart. på tal om hybris liksom. Formen är till på köpet lånad på sätt och vis från en gammal politisk propagandaposter) , några foton samt...
..några teckningar i samma 1700-talstema som mannen.
Närbild mina teckningar: först ut: Boködet.
Friseringen.
Promenaden.
Avskedet.
År 2011 då har vi flyttat vidare till en lokal intill den förra. Och jag gör en hel liten rumsinstallation, med fokus på manipulerade svartvita foton innehållande gamla välkända monster i välkända vardagliga miljöer runtikring i Europa. Det hela är lite som en "tänk om"-upplevelse och rummet är tänkt att gestalta en galen samlares livsverk, möjligtvis i en gammal luggsliten källare.Komplett med spindelnät och smutsiga tapeter. Allt under namnet "Det som var undangömt".
Några av mina foton i närbild från denna utställningen. Okey. Håll i er för det blev visst rätt många.
Kapstaden
Malmö
Malmö
Paris
Österlen
Österlen
Ute i det tomma intet
På afrikas savann
Heidelberg
Wurtsberg
Malmö
Botswana
Paris
Berlin
Istanbul
Bosporen
Wurtsberg
Stämningsbilder från helgen med några de andra utställarna i lokalen som denna helg även invigs bli befintlig året-runt-verksamhet delvis under namnet Seaside Living. Temat för året är förresten "Fasad".
Henrik stryker på konstkällare-tryck på våra tygkassar som är till försäljning. Dock var detta en svår och jobbig process som mestadels slutade i tårar. I princip. Det gick inget bra.
Det går ibland åt vin under konstrundan. Litegranna.
